Det finns biografer och det finns BIOGRAFIER. Ulla Iskassons och Hjalmar Linders 680-sidiga tegelsten om Elin Wägner tillhör den sistnämnda kategorin.Den här boken utkom först i två delar, den första 1977 (Amason med två bröst) och 1980 (Dotter av Moder Jord). Förarbetet till biografin bygger till stor del på det arbete som Barbro Alving gjorde redan på 50-talet, då hon bland annat med stor noggrannhet intervjuade släktingar och vänner. Hon sammanställde också brev, arbetsboksnoteringar och något som kan liknas vid en dagbok över Elin Wägners liv.
Biografin fick mestadels mycket goda recensioner. Dagens Nyheter skrev att den var "briljant". Det man kan fundera över när man läser är om det verkligen var rätt att tona ner författaren Elin Wägner så pass mycket som man gjort. Hennes engagemang för miljö, fred och kvinnors rättigheter tar över väl mycket. Vilket också fått mig att vid några tillfällen skriva att "miljö, freds - och framförallt kvinnorörelsen kanske har kramat ihjäl Elin Wägners författarskap".
Intressant är ett tankevända: hur hade bilden av Elin Wägner blivit om det inte varit Barbro Alving utan istället Wilhelm Moberg som tagit sig an arbetet att måla bilden av henne? Kanske hade han också orkat med slutarbetet och därmed också skrivit den biografi som nu Isaksson och Linder tog på sig att göra. De två har en bakgrund i den religiösa rörelsen, vilket ju inte Moberg hade. Hur som helst med det. Jag tar upp fråga eftersom Eva Moberg vid ett tillfälle då vi träffats berättat att hon tjatat på sin far att ta sig an skrivandet av Elin Wägners biografi.
Det är naturligtvis en gedigen grund att stå på när man har så pass mycket arbetspapper och noteringar som Elin Wägner lämnade efter sig. Men självfallet skall man inte alltid utgå från att ens dagboksnoteringar berättar den absoluta sanningen. Få, om ens några, skriver ju ner sina tankar och våndor utan att i ryggmärgen ha klart för sig att pappren överlever människan.
Någon recensent menade att boken nästan kunde läsas som en roman, och det ligger en hel del i detta. För den som är djupt intresserad av Elin Wägner är boken ett måste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar